Räkningar och parsvin
Nu är räkningarna gjorda och för en gångs skull känner jag mig inte alltför pessimistisk. Minus 10 lax på kontot men då har jag lagt en stor peng på resan och... tja, betalat räkningarna.
Fantastiskt va duktiga vi var jag och min gubbe på att hålla igen denna månad. Normalt brukar vi lägga ner ca 3-4000 kr på mat per månad. Denna månad 1500 kr. Tacka vet jag sandpappertoapapper! :)
****
Min tumme gör ont :(. Bu. Läkaren på fredag, hoppas på resultat. Knaprar tills vidare Voltaren för glatta livet. Så fort jag lyfter någon eller klämmer på något (snuskigt?!) eller bara är så gör fanskapet ont. Sen fastnar den i ett läge så det gör svinont att bända tillbaka. Nä, tummen ner (usch, den var dålig!!).
Apropå dåliga skämt... Våra marsvin har en tendens att stå sträckta vid matskålarna och bara titta rakt fram. Vi kallar det att hålla tal till nationen. Idag hade Mimsan vält på deras hus och matskålen hade Frasse flyttat in till huset som nu stod upp och ned. I huset/lådan står Mimsan med tassarna på skålen och håller tal. Vänder mig till Jonny och säger "Titta! Mimsan håller låda". Haha! :P
Slut med ordvitsar... Det var visst inte min grej.
Mimsan trött efter att ha hållit låda:
Frasse skålflyttare:
Får inte glömma bitchen Anna-Belle som jag adopterat från Sussi... A-B är en riktigt charmant sötnos, men en riktig bitch mot Frasse. Det gick till och med så långt att mamma i ett påskkort skrev "Glad påsk på er, Mimsan, Frasse och den elaka Anna-Belle" :P haha!
/Fia
Fantastiskt va duktiga vi var jag och min gubbe på att hålla igen denna månad. Normalt brukar vi lägga ner ca 3-4000 kr på mat per månad. Denna månad 1500 kr. Tacka vet jag sandpappertoapapper! :)
Jonny fick en extra hundring att betala in till tele2 efter miss i protokollet... Hurra. Min räkning har inte kommit och jag bävar för värsta smällen. Tänk om man plötsligt måste betala flera tusenlappar för att Tele2 inte håller koll på deras fakturor och trafik. Mah!
****
Min tumme gör ont :(. Bu. Läkaren på fredag, hoppas på resultat. Knaprar tills vidare Voltaren för glatta livet. Så fort jag lyfter någon eller klämmer på något (snuskigt?!) eller bara är så gör fanskapet ont. Sen fastnar den i ett läge så det gör svinont att bända tillbaka. Nä, tummen ner (usch, den var dålig!!).
Apropå dåliga skämt... Våra marsvin har en tendens att stå sträckta vid matskålarna och bara titta rakt fram. Vi kallar det att hålla tal till nationen. Idag hade Mimsan vält på deras hus och matskålen hade Frasse flyttat in till huset som nu stod upp och ned. I huset/lådan står Mimsan med tassarna på skålen och håller tal. Vänder mig till Jonny och säger "Titta! Mimsan håller låda". Haha! :P
Slut med ordvitsar... Det var visst inte min grej.
Mimsan trött efter att ha hållit låda:
Frasse skålflyttare:
Får inte glömma bitchen Anna-Belle som jag adopterat från Sussi... A-B är en riktigt charmant sötnos, men en riktig bitch mot Frasse. Det gick till och med så långt att mamma i ett påskkort skrev "Glad påsk på er, Mimsan, Frasse och den elaka Anna-Belle" :P haha!
/Fia
Undergången
Igår sändes det sista avsnittet av Lost efter sex år.
Året var 2004 och jag bodde fortfarande hemma. Det var onsdag och Jonny kom över. På soffbordet stod en skål med sourcream & onionchips och tillhörande ranchdip. Normalt sett såg vi TV inne på mitt rum på min 20-tummare. Men på onsdagar var det vardagsrummet med storteven (bör påpekas att denna storteve var typ 28 tum) som gällde. Ikväll är det Lost, oj oj oj... Klockan slog Lost-tid och "Lost i samarbete med motesplatsen.se...." satte igång. Vi satt som på nålar och efter varje avsnitt var det en grym besvikelse att behöva vänta en hel vecka till nästa avsnitt.
Så flyttade vi hemifrån och onsdagar blev inte riktigt lika heliga till följd av ett visst piratskepp någonstans ute på det karibiska havet. Åren gick och Lost flöt framåt. Varje väntan på ny säsong var plågsam. Men ändock kom alltid den nya säsongen, något försenad ibland. Nu är det över. Igår sändes det sista avsnittet i USA. Märkligt nog har många andra länder fixat så att de ska få serien max 48 timmar efter sändning i USA. Sverige får vänta till juli. Skeppet ställer dock upp så ikväll blir det sista kvällen med gänget.
Vad händer sen? Inget mera Lost. En kris.
*****
Skön helg i övrigt. Fredagen spenderades i Humlegården med rosévin. Avslutades i avgrunden (Donken). Lördagen bjöd på spelkväll med hemkomst först vid 5 på morgonen. Åkte förbi Pungpinan. Obekvämt ställe att bo på.
*****
Imorrn, kära vänner! Imorrn är det LÖN! Bye bye sandpapperstoapapper (kan man säga så?)! Hello Balsam, sminkborttagningsmedel, tops, mat, mjöl, öl, vin.... och allt annat som är slut på lager! En vecka eller två så bittrar jag mig väl igen. Länka då till detta inlägg!
Nu blir det snart promenix i solen och kaffeslurk på balkongen.
/Fia
Året var 2004 och jag bodde fortfarande hemma. Det var onsdag och Jonny kom över. På soffbordet stod en skål med sourcream & onionchips och tillhörande ranchdip. Normalt sett såg vi TV inne på mitt rum på min 20-tummare. Men på onsdagar var det vardagsrummet med storteven (bör påpekas att denna storteve var typ 28 tum) som gällde. Ikväll är det Lost, oj oj oj... Klockan slog Lost-tid och "Lost i samarbete med motesplatsen.se...." satte igång. Vi satt som på nålar och efter varje avsnitt var det en grym besvikelse att behöva vänta en hel vecka till nästa avsnitt.
Så flyttade vi hemifrån och onsdagar blev inte riktigt lika heliga till följd av ett visst piratskepp någonstans ute på det karibiska havet. Åren gick och Lost flöt framåt. Varje väntan på ny säsong var plågsam. Men ändock kom alltid den nya säsongen, något försenad ibland. Nu är det över. Igår sändes det sista avsnittet i USA. Märkligt nog har många andra länder fixat så att de ska få serien max 48 timmar efter sändning i USA. Sverige får vänta till juli. Skeppet ställer dock upp så ikväll blir det sista kvällen med gänget.
Vad händer sen? Inget mera Lost. En kris.
*****
Skön helg i övrigt. Fredagen spenderades i Humlegården med rosévin. Avslutades i avgrunden (Donken). Lördagen bjöd på spelkväll med hemkomst först vid 5 på morgonen. Åkte förbi Pungpinan. Obekvämt ställe att bo på.
*****
Imorrn, kära vänner! Imorrn är det LÖN! Bye bye sandpapperstoapapper (kan man säga så?)! Hello Balsam, sminkborttagningsmedel, tops, mat, mjöl, öl, vin.... och allt annat som är slut på lager! En vecka eller två så bittrar jag mig väl igen. Länka då till detta inlägg!
Nu blir det snart promenix i solen och kaffeslurk på balkongen.
/Fia
Du gamla fria helg!
Bitterheten kring jobbet har lagt sig. Nu tar vi nya tag. Tills dess kan jag ståta med att jag är den enda på fyra
avdelningar (ca 60 anställda) som har högskoleutbildning på jobbet. Good on me! :)
****
Annars regnar det väl hallon och bilen går fint...
****
The botten is nådd på pengafronten. Igår köpte vi toapapper som man säkert får skrapsår av! Men - det var billigt! Till slut kände vi att nä, det här går inte. Så vi gick till kära svärmor som snällt ställde upp med en slant. Tacktack :)
Fru Bergman d.ä:
*****
I övrigt spenderas helgen åt en eventuell parkkväll idag, alternativt ute på balkongen med ett glas vin i handen och mina egna funderingar. Borde kunna bli skoj vilketsom. Lördagen blir det middag hos kära mor och syster yster:
Kvällstid blir det spelkväll med Sanna, Jonathan och Sussi. Jag och Jonny går ALL-IN! Eller Ååål in som det lät en blöt kväll på Patricia...
Jonathan... är inte kunglig:
som är sambo med Sanna:
Och så Sussi såklart:
Han där till vänster skulle tydligen komma hem senare på kvällen... Då blir nog fabror hård glad :P
(Förresten är det väl lite knäppt att använda internskämt på en blogg?)
****
I looove being ledig on a helg!! Hoppas alla som är lediga njuter och ni som jobbar tycker jag inte synd om, det är min tur nästa helg.
Puss
/Fia
Jobbidioti
Har inte skrivit på länge, har bara inte blivit av. Nu vill jag dock skriva ett inlägg i jobbsökandets tecken.
****
Jag sökte jobb på Huddinge Kommun som socialt ansvarig samordnare. Det var en ny tjänst som gick ut på att organisera övergången från skriftlig till elektronisk dokumentation. De sökte någon med högskoleutbildning, gärna socionom men andra passande utbildningar gick också bra. Vidare sökte de någon som jobbat inom äldreomsorgen och gärna någon som hade koll på dokumentation.
Jag har fil kand i Europaprogrammet med inriktning mot sociologi. Check. Jag har jobbat inom äldreomsorgen i 6 år. Jag är dokumentationsstödjare där jag jobbar idag och när jag började där så hade de precis startat upp med elektronisk dokumentation och jag vet hur processen ser ut fram till fullskalighet.
Det var en tjänst med stort ansvarsområde. Flera hundra medarbetare att utbilda och vidareutveckla. Jag såg inte det som något skrämmande, utan snarare motiverande. Jag blev direkt tänd på idén och kände mig manad att söka tjänsten. Fick komma på intervju. En intervju som gick bra i mina ögon. Det var två chefer, en man och en kvinna. Mannen verkade vara lite mer avslappnad och tycktes vara positivt inställd medan kvinnan snarare verkade tycka att där kommer en ung tjej som tror att hon vet nåt men har ingen aning - jadajada-resonemanget.
Hursomhaver barnen kär så ringde de idag och jag fick nobben. Hade inte förväntat mig något annat, utan var framförallt glad för att få komma på intervju (det tål att påpekas att jag under mina två år på Lidingö sjukhem sökt ca 100 jobb och detta var min första intervju)... Eller, jag ska inte ljuga. Hade väl självklart en viss förväntan och en önskan om att få jobbet.
Varför jag inte fick deT? För de hade hittat någon annan som hade bredare och längre erfarenhet än mig. Jag förstår verkligen resonemanget. Absolut, jag skulle också hellre anställa någon som har koll på läget och som har flera års erfarenhet bakom sig och som redan vet hur man tacklar vissa situationer och så vidare. Det blir enkelt för arbetsgivaren. Han/hon behöver inte engagera sig i någon särskild utbildning och man kan lita på att personen, rent erfarenhetsmässigt, borde veta vad den sysslar med.
Men det är tamejFAN vansinnigt svårt att skaffa jobb för min del. Alla dessa chefer som är så jävla trygga och osäkra och inte vågar satsa på någon annan än Bittan 45, som redan jobbat på kommun i hela sitt liv eller Anna, 35, som började plugga när hon var 18 och vid 23 års ålder var hon färdig, gick praktik nånstans och fick in en fot, därefter har hon skaffat sig erfarenheter på alla möjliga myndigheter.
Den där Sofia, hon är ju bara 25 och hon har ju bara 6 års erfarenhet. Och det är ju dessutom som VÅRDBITRÄDE, jag menar, hon kan ju inte ha särskilt höga krav på sig själv. Och den där utbildningen börjar ju faktiskt bli gammal nu så vem vet vad hon minns. Sen är hon ju nygift också och inga barn har hon... Det är väl bara en tidsfråga innan hon står med en fet jävla kula under tröjan och vad är hon då för nytta för oss?
JAG BLIR VANSINNIG!! Vad exakt ska jag göra för att få möjlighet att pröva mina vingar? Varför ska jag sitta och betala ett CSN-lån på 160 papp när jag i slutändan ändå jobbar som vårdbiträde och inte får ut ett skit av utbildningen? Varför slösade jag bort 3 år? Varför ska jag ens bemöda mig att söka sjuttielva jobb när det ändå inte finns någon jävel där ute som vågar tro på en. Som vågar förstå att alla unga utan precis erfarenhet inom ex myndighetsutövning inte är helt tappade bakom en vagn.
Se möjligheterna, inte hindren! De som redan har erfarenhet bakom sig kan gott vänta innan de byter jobb hitan och ditan och låta oss som aldrig ens får börja få någon erfarenhet kliva in först.
BAAAAAAAAAAH!!!
/Bitterfittan
